Provläs valda avsnitt om...


Lustans arena
Provläs om sex

Linda stod vid fönstret påklädd och såg ut när Mick kom ut från badrummet helt naken. Hon tänkte på nattens dans och främlingen hon dansat tätt med, som fått igång henne, och som Mick nitat ute på dansrestaurangens terrass, fast av en helt annan orsak. Hon hoppades att Mick inte lagt märke till deras obscena dans. Eller var det därför han haft så kort stubin? Visst. Han hade blivit provocerad, men ändå...
...Nu var hon orolig för att han skulle vara svartsjuk.

Mick kramade henne bakifrån och talade om hur mycket han älskade henne. Han drog upp kjolen och smekte med båda händerna över låren. Ena handen förde han in mellan hennes lår. Hon särade lite på benen och släppte in hans sökande hand. Han följde låret uppåt på insidan. Trosorna var våta. Han förstod. Vivören hade hetsat upp henne och saven hade runnit till. Med två fingrar lättade han på trosans gren och förde den åt sidan. Smekte över blygden. Där var vått, öppet och halkigt. Först ville hon vara avvisande och antydde vagt att hon inte ville i natt. Det hade hänt för mycket. Mick tyckte att de skulle lägga det bakom sig och glömma allt. Om polisen kom skulle de lida av total minnesförlust.

Han var rolig och hon lät sig smekas. Elden blossade upp på nytt. Men hon kunde inte stå här i fönstret med uppdragen kjol och exponera sina lår. Någon kunde se. Hennes lår, som en främling gått igång på. Var de så märkvärdiga? Hon lämnade honom för att släcka ljuset. Kom tillbaka och började kyssa honom vilt. Han smekte henne och hon stödde ändan mot skrivbordet. Han drog upp hennes kjol och började smeka hennes lår medan han kysste henne. Med den andra handen knäppte han upp hennes blus så mycket att han kunde blotta hennes stora bröst.

Belyst av ljuset från gatan och den stora neonskylten mittemot stod hon där med kläderna i oordning. I det mörka rummet kunde han enbart se henne. Hon avtecknade sig mot den mörka bakgrunden och liksom stod ut. Volymerna blev mer framträdande och skulpturala. Hon stod där som erotikens gudinna. Han smekte och kysste henne. Hon pressade in hans ansikte mellan sina bröst så att han kippade efter luft. Det hade varit ett underbart sätt och en fager plats att dö på. Bara ett andetag från Himlens portar.

Medan han kysste hennes bröst rullade han varligt ner hennes trosor. Hon lättade lite från bordskanten för att han skulle få ner dem. De fastnade vid hennes knän. Hans armar räckte inte längre. Stående så, försökte han komma in i henne. Han passerade den fuktiga strandängen och trängde in i hennes eldorado.

Hon kände hur vagabonden gled in i fåran och strök sig mot tempelvakten som villigt öppnade portarna för besökaren. Stolt och rak fortsatte han för att frottera sig vid den slumrande källan.

Det stimulerade, men det var inte där hennes begär glödde. Detta var som att släcka en eldsvåda med bensin. Hennes behov kunde bara tillfredsställas med den masserande staven djupt inne i den kittlande lustens centrum. Hon höll på att bli tokig av överstimulerat begär. För att han skulle komma dit måste hon sära låren. Men kunde inte. Trosorna hindrade henne.

Hon satte sig på skrivbordskanten, lyfte på knäna och rullade ner trosan och fick den av den ena foten. Hon lutade sig bakåt och stödde kroppen med händerna mot skrivbordet och lade sina läckra lår om honom. Han tog med båda händerna runt hennes ända och drog henne intill sig. Medan han såg på hennes härliga bröst, som stod ut mot honom genom den delvis uppknäppta blusen, trängde han in ytterligare några centimeter. Vagabonden nådde hennes lusts centrum och knådade som en excenter i hennes glödande hav av lidelse och begär och hon seglade ut i ett rus av köttslig njutning.

Hettan, hon burit med sig från den nattliga dansen med den okända mannen, lät hon nu Mick släcka medan hon fantiserade om att det var främlingen hon gnidit sig mot under nattens dans som hon nu kände älta med sin stöt i hennes sköte och som drev henne till vansinnig njutning där hon stod i den ljumma sommarnatten, lutad mot ett bord i en berså på restaurangens terrass.


Får ej kopieras. Publiceringsrätten tillhör Alf Andersson. © Alf Andersson Bildskaparen Förlag