Provläs valda avsnitt om...


Lustans arena
Provläs om racing

Veckoslutet för den stora uppgörelsen hade kommit. Mick och Erik skulle köra om ett sponsorskontrakt värt 50 miljoner. Mick hade jobbat på sin racer och trimmat in allt till fulländning. Det kunde bli en hård fajt och bilen skulle sättas på hårda prov.

Erik hade aldrig vunnit över Mick tidigare. Han hade gått i mål som tvåa eller trea. Men när han låg som tvåa i fältet hade han inte varit helt ofarlig. Om inget oförutsett hände blev han kvar där bak. Hans gamla racer orkade inte accelerera tillräckligt på raksträckorna och i kurvorna hängde han inte med. Men lyckades han ta ledningen i starten eller efter ett tillbud i loppet kunde han vara svår att komma om. Han täppte till rejält med sin breda körstil. Men nu hade han en ny maskin. 50 hk starkare än Micks. Ännu visste ingen hur jämn och oviss kampen skulle bli. Ingen mer än möjligtvis sponsorn och de som låg bakom idén till tävlingen. Här ställde man virtuosen mot maskinen. Mänskligt handlag och skicklighet mot maskineriets råa styrka. En ojämn kamp som Mick inte hade stora utsikter att vinna. Men han antog utmaningen. Inte för pengarna, de såg han redan som förlorade då han upptäckte vidundret, utan för att inte förlora ansiktet. Vem var det som hade behov av att ge honom en näsbränna?

Åskådarplatsen vid Pariskurvan var belägen på en höjd med en lodrätt stupande brant nedanför främre åskådarradens fötter. Stod man alldeles intill räcket hade man en excellent utsikt över den långsträckta böjen. Mot höger såg man startplatsen och den första kurvan - Startkurvan - som böjde av åt vänster följd av en kort raksträcka och därefter kom Pariskurvan som är en hästskoformad U-böj åt höger. Ytterligare en kort raka följd av en chikan som slutar i en högerböj och mynnar ut på banans längsta raksträcka kallad Strippen, en av nordens snabbaste raksträckor, närmare en kilometer lång. Strippen löper bortom och parallellt med Start/målrakan.

Start/målrakan är den näst längsta raksträckan på banan med sina dryga 400 meter.

Här uppe, längst fram vid räcket stod Linda och Linn parkerade när Mick skulle köra sin första tidsträning.

Solen sken, både Mick och Erik hade satsat på slicks. Det var 20 startande ekipage i den första tidsträningen som skulle köras i åtta varv. Mick och Erik stod i pool position. Erik stod vid banans vänstersida och Mick hade fått det snabbaste spåret vid banans högersida eftersom han hade flest segrar bakom sig - högre ranking.

Erik sneglade mot Mick samtidigt som han hade uppmärksamheten på startern. Nu kände han sig likt ett blindskär som dold för sjöfararens blick låg under vattenytan och såg det stolta skeppet komma - ovetande om faran. Segerviss tänkte han:

”på denna grynna skall skeppet gå i kvav.”

Speakern presenterade de startande ekipagen och uppehöll sig länge runt Erik och hans Ghost Hunter med sina 50 hk starkare motor än Micks Red Devil. Han nämnde att det krävts ett extra insatt möte för att få Ghost Hunter godkänd till start. Nu, menade han, hade Mick Philip fått en värdig motståndare. Skulle Erik i sin Ghost Hunter kunna spräcka Micks serie av obrutna segrar.

Starten gick. Mick och Erik startade samtidigt men Mick tog ledningen. Gick genom Startkurvan ohotad. När han nådde Pariskurvan hade Erik kommit i kapp. Men Mick drog ifrån genom den långa böjen.

Det gick ett sus genom åskådarna uppe på toppen Paris. Linda och Linn hörde tydligt var publiken hade sitt hjärta. Det kändes bra att stå bland vänner. De hörde en och annan kommentar om att det är i kurvorna det kommer att stå. Där är Mick stark. Det var bara det att den här banan hade så långa raksträckor så det var troligen där fighten kom att avgöras. Och där var Ghost Hunter stark.

Ensam gick Mick genom chikanen och ut på Strippen. Här hann Erik upp honom och gick om. Bilarna försvann ur deras synfält för en stund. Erik kom först ut genom Depåkurvan och ut på Startrakan. Mick var en bra bit efter men tog igen på Erik vid Startkurvan och tryckte honom i bakvagnen genom båda kurvorna. I chikanen verkade det som om han skulle köra över Erik.

”Kör över den djävuln,” ropade någon i publiken.

Men på Strippen gav Ghost Hunter’s starkare motor utslag. Mick blev ohjälpligt efter. Så fortsate det varv efter varv. De varvade eftersläntrare på rakorna. Det blev aldrig någon närkontakt och ordentlig duell mer än att Mick gick i kapp i Startkurvan och tryckte Erik i bakvagnen. Men på den korta rakan efter Startkurvan drog Erik ifrån. Mick hann upp honom i Pariskurvan och stressade honom ända fram till Strippen. En man i närheten sa:

”Det här är inte rätt bana för det här racet. Det här är inte en kamp man mot man. Det är maskin mot maskin. Hade det gått på Ring Knutstorp eller Sturup Raceway hade det sett ut på ett helt annat sätt. De banorna är så knicksiga med många böjar och korta raksträckor så det är föraren som avgör. Detta är inte racing det är dragracing. Det är synd om Mick. Han är värd nå’t bättre.”

På femte varvet valde Mick högerspåret fram till Pariskurvan. Erik såg vad Mick tänkte göra. Mick kunde köra fortare i kurvan än Erik och kom upp jämsides med honom och Erik kunde inte svara. I en otrolig hastighet gick Mick om Erik och pressades ut i vänsterspåret i Pariskurvan.

Ett vrål gick genom publikhavet. De trodde att nu var loppet kört för Erik. Erik måste ta chansen nu när Mick var tvungen att bromsa för att inte åka av banan. Erik skar kurvan i innerspår men förhastade sig. Racern snurrade ett varv och Mick var i ledning. Två män som stod intill Linda och Linn sa:

”det räcker inte att ha en motorstark bil. Man måste kunna köra den också.”

Erik fick Ghost Hunter på rätt håll igen. Mick var redan ute på Strippen. Och inte nog med det. Svansen av eftersläntrare hade hunnit ikapp och gått om Erik. De sinkade Erik ända fram till Strippen där de var tvungna att släppa honom.

Mick var i ledning när de såg honom komma ut ur Depåkurvan och gå in på sitt sjätte varv. Två varv kvar. Skulle ledningen räcka? Publiken på Paris topp hurrade och skanderade. Om Mick hörde det i sin racer visste de inte, men de hoppades. Han behövde publikstödet. Erik hade inte råd att göra fler misstag.

På åttonde varvet var Mick forfarande i ledning tätt följd av Erik. I Pariskurvan och genom Chikanen drog Mick ifrån. Men ute på Strippen kom Erik ikapp, gick om och vann första träningsheatet.


Får ej kopieras. Publiceringsrätten tillhör Alf Andersson. © Alf Andersson Bildskaparen Förlag